Tänk vad bra det kan bli ändå!

När en har förberett sig för något kan det i vissa situationer vara lika bra att bara köra på iallafall, trots att det blir på lite annat vis.

Jag hade fått för mig att vi skulle åka till Finland på tisdag, men det är på onsdag vi ska åka. Det gör ju verkligen ingenting, nu är jag i Eksjö och en kan inte säga att jag kommer känna att jag kommer med andan i halsen till färjan :). Ibland missuppfattar man saker, men skönt var ju att det var åt det hållet så det inte visade sig att det var idag vi skulle ha åkt.

Idag har vi annat för oss, vi har varit ute i blåbärsskogen och plockat bär. Så härligt att få komma ut och lyssna på tystnaden. Gå där med ändan i vädret och huvudet ner i en blåbärstuva. Helt okej faktiskt!

Hubert är ju på plats också!

En liten hoppetossa!

Kan ni gissa vad den lille plutten hade för sig för nån dag sedan? Han hoppade!

Ja, jo han är en kanin, en kanin hoppar. Inga konstigheter! Nej egentligen inte, det var bara det att när han for runt som en liten tätting satt han plötsligt uppe hos mig i soffan.

Han hade hoppat upp i soffan där jag låg och slöade!!

Kära nån!

Innan har han stannat till och stått på bakbenen och flera gånger konstaterat att "jaha där sitter du!" Igår hände det igen, och då hoppade han upp flera gånger. Första gången blev ju både jag och han förvånad så då hoppade han inte upp mer, men igår for han upp och ner fler gånger. 

Undersökte soffan och skuttade smidigt ner! :)

Ja den kaninen hittar alltid på bus det säger jag bara! :)

På tisdag åker jag med Mami och Papi till Finland. Det ska bli SÅ roligt, detta blir också första gången jag åker iväg från Lilleman. Men det är ett härligt par som ska ta hand om honom. De är riktiga djurvänner så det kommer gå jättebra! 

Har jag ens visat detta??

I våras så virkade jag en handdocka, och jag vet inte ens om jag lagt ut en bild på det. Så nu gör jag det, för jag sitter med lite funderingar om att virka en till variant. Jag var nöjd med resultatet på denna, men jag hade helst velat ha lite bredare huvud ;) Så vi får la se om jag lyckas.

Måste säga att det var ett tag sen jag virkade och la ut nått, har haft annat att göra.

Denna lille plutten tar ju lite tid! :)

Jag behöver inte din hjälp!

Jag tror det var det Hubert sa idag på morgonen när han nafsade mig i tummen. Han höll på att knuffa undan pellets och när de for åt alla håll och nästan täckte skålen, tänkte jag hjälpa till lite. Det var inte populärt! Så jag lät honom hållas ;) "Kan själv!"

Hubert har varit på semester ett tag i Eksjö (jag fick också hänga med). Där fick han verkligen sträcka på benen och njuta av sommaren. Han fick vara i sin sommarstuga med tillhörande trädgård.

 Oturligt nog vände han ändan till då jag skulle ta ett kort. Men han trivdes i sin sommarbostad, och de sista gångerna han var där så gick han i godan ro och mumsade gräs. Sen fick han riktigt skutta av sig med selen. Det gillade han, fast ibland blev han lite stirrig.

 Titt ut!

Vi som trodde att rampen skulle vara för brant trots att vi vinklat upp den lite. Men inget hindrar Hubert! Han tyckte bättre om att hoppa upp på rampen på sidan än att klättra upp rakt framifrån. :)

Jag och Hubert hade en bra visit i Eksjö. Hubert hade ju helpension så han hade det gott. Jag har läst mycket av tiden. Läste ut Hungerspelen, och köpte genast uppföljarna. Sedan har jag ytterligare tre böcker som väntar. Jag har börjat uppskatta detta med att läsa.

Sen bestämde jag mig helt spontant att åka till Finland om ett par veckor. Roligt! Har inte träffat släkten där sen jag vet knappt när. Så det ska bli jätteroligt!

Jag njuter för fullt av sommaren och förförra lördagen tog jag mitt första dopp. 

Det var en riktigt härlig sommarkväll!

Loppisens Rolls Royce

I söndags var jag iväg på loppis. Det var nästan så jag försmäktade av loppisintrycken. 

Jag skulle med ett gäng till loppisen där det hänger koppar i "träna". Ja, det hade vi hört att det skulle göra, och det gjorde det. Så då visste vi att vi hade kommit rätt.

Östregårds antik och loppmarknad i Moheda!

Mitt första intryck var en stor lada med massor med möbler utanför. Det är då man vill använda ett mycket bra uttryck. Bröte! Det var så mycket saker, och så mycket möbler. Mycket fina saker, mycket mycket fina saker. Där kan man verkligen fynda både möbler och porslin och ja, you name it!

I varje litet skrymsle fanns det grejer och över allt fanns det porslin. Verkligen överallt. Det var inte så att de hade en porslinavdelning. Nej, de hade placerat ut det lite över allt på alla möbler som fanns. Tillslut visste jag knappt vart jag skulle titta och mitt i allt så får man ju inte gå vilse. 

När jag gick där tänkte jag också, varför har jag inte ett hus och en högre lön! ;) 

Vilken upplevelse! Dit måste jag igen!

(hittade jag nått då? japp, två vekar till fotogenlampor och en kakspruta :) för strasskakor)

Imorgon kommer jag nog lyssna till hans enerverande väckningsmetoder!

 Jag sov till halv nio idag, med tillhörande väckning i mellan åt. För att vara ärlig är jag tröttare av att kämpa mig fram till kl. 8 eller 9 än om jag gått upp vid sju som Herr Mat och Sovklocka tycker vore bra. Själv tycker jag att jag försöker med allt som kan bjudas. Vad mer behöver han sysselsätta sig med för att vara nöjd. Räcker det inte med pellets och nytt hö att pilla med. Nej, verkligen inte. Lika bra att slå på den stora trumman och börja möblera om också.

Hubert tycker bestämt att huset gör sig mycket bättre i mitten av den vänstra delen av buren än in till kanten. På så vis kan han gå runt det och nå de goda höstråna som trillat bakom. Envist kämpar han sig in med sina små framtassar. De trummar snabbt och energiskt emot burens plastbotten. Själv håller jag på att gå upp o limningen. Lika bra att gå upp, som sagt blir jag inte piggare av att ligga kvar. När en nästan slumrat till börjar han med sitt trummande och vispande.

Men en sån liten kan en ju inte vara arg på länge, jo idag var jag det lite längre än vanligt. Fast när jag väl fått min frukost och köpt mig några nya garnnystan var jag glad igen. Så långsint är jag inte för vem är det inte sen som tassar tyst förbi buren när unge Herr Fluffboll ligger och sover, jo, det är jag. Jag tror jag skämmer bort honom. Han vänjer sig vid att få mat när han "ropar".

Gissa vem som var förtjust av att äta några stycken pellets direkt ur burken när Matte fyllde på skålen härom kvällen? Skulle jag skämma bort, nej jag har då aldrig hört på maken!

"Jag tycker det är dåligt att jag måste gå in i buren för att få tag på det Matte fyllt på. 

Dumt att jag ska vara så kort i rocken. 

Om jag bara växte fem centimeter till så skulle jag kunna nå de där goda stråna"

Vi får väl se om jag är uppe med tuppen imorgon då, eller kanske ska säga kaninen!