Herr och Fru Storskrake

Jag har en lite promenadrunda som jag tycker väldigt mycket om. Den går genom Ljungaskogen, eller Sanatorieskogen som den egentligen heter. Så här års kan man ta sig en liten sväng då och då och riktigt se hur våren kommer mer och mer för varje gång. Nu när jag var ute idag så var det riktigt vårgrönt mellan träden. Gräset har vuxit så det knakat, så vackert... men hade man nån kamera med sig. Nej, det var väl klart att jag inte hade :(

Min runda börjar med att jag går förbi en liten damm, ja den är inte så liten egentligen. Förut har jag sett ett gräsandspar där, så jag höll lite extra utkik om de eventuellt var kvar. Det var de inte, men det satt ett annat par vid dammkanten och putsade sig. Jag är inte så insatt i fågelarter så jag fick kolla upp vad det kunde varit för en andfågel. Den ena hade grönsvart huvud, vit kropp och svarta parti på vingarna. Den andra hade brunt huvud och lite gråvit kropp. Vad va detta för par? Jo, det var nog Herr och Fru Storskrake som slagit sig ner vid dammen ett slag.

Trevligt med nån extra naturupplevelse när man tar den gamla vanliga, dock mycket uppskattade, promenadrundan!

Det var det fräckaste!

Det finns en rolig barnbok som handlar om en söt liten mullvad som en dag tittar ut ur sitt hål och får en bajskorv i huvudet. Han blir häftigt upprörd och beslutar sig för att ta reda på vem som gjorde "det" på hans huvud!

Jag kom att tänka på den lilla historien när jag nu ska delge en liten historia som hände mig nu i veckan. Jag var på väg hem ifrån jobbet och det hade regnat hela dagen. Fast just då var det turligt nog uppehållsväder. Men det droppade fortfarande ifrån träd runt omkring. Så när jag gick där i godan ro så *SPLATT*, var det inte längre en droppe som föll utan nån som gjorde "det"!

Tack och lov inte på mitt huvud, men en ytterst liten bit från mig. USCH, va äckligt asså! En vit äcklig kladd som HADE kunnat träffat mig. Fy! Hade den hamnat på mig hade jag också ställt mig som mullvaden med händerna i sidorna och surt tittat upp och undrat vem det var som gjorde "det"!

I köksfönstret är våren på g!

 Jag bryr mig inte alls om att det är aprilväder ute, för inne hos mig är det lite vår som tittar fram i små plastmuggar. Tänk, jag blir alldeles lycklig i hela mig när jag ser dessa små gröna pluttar titta upp. I dessa små torra och tråkiga frön finns det potential för storverk.

Solrosor, luktärtor och blandade sommarblommor. Vi kan va som frön ibland. Vi tänker så ofta att vi är ett litet grått frö och duger inte så mycket till. Men tänk så fel vi har. När vi blir planterade i Guds kärleksmylla och inser vilka vi är, högt älskade och underbart skapade med fantastiska gåvor och potential. Så växer vi upp från att vara, i våra egna ögon, ett litet pluttit randigt frö till att bli en stilig solros! :)