Hon blev ca 7 och ett halvt år, vilket är en hög ålder för ett marsvin. Tillsammans med sin son Gillis var de nog de finaste marsvinen vi haft. De hade verkligen personlighet och var mycket tillgivna, troligen eftersom de hade varandra och att vi gosade mycket =).
Både Greta och Gillis var verkligen riktiga gosedjur, de ville vara under hakan och buffade sig dit. Det kunde hända att de nästan somnade.
För mer än ett år sedan var vi tvungna att låta Gillis somna in efter en tids sjukdom. Då undrade man ju helt klart hur Greta skulle må av att Gillis inte fanns mer. Men Greta fann sig nog fortare i det än vi. Hon blev "Herre på täppan" och pratade mer (eller väste, eftersom att hon inte kunde pipa). Sedan när hon var i buren kunde hon stå vid kanten och krafsa mot plasten, hon ställde sig liksom på bakbenen för att sträcka sig upp. Hon ville helt enkelt komma upp.
Att ha husdjur är helt fantastiskt, men också jobbigt när de inte finns mer. Det känns gott att veta att Greta fick sluta pga hög ålder och inte pga sjukdom.
Vila i Frid Lilla vän!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar