När Nalle hade ätit sin frukost färdigt bestämde han sig för att ta sig en liten morgonpromenad. Det skulle liva upp med lite frisk luft. Så han skuttade ner för trappen och tog på sig stövlarna, mössan, halsduken och sina vantar.
Nalle öppnade dörren och gick ut, han funderade en stund över vilken väg han skulle ta. Antingen skulle kan kunna ta den korta rundan runt kvarteret eller den lite längre. Nalle bestämde sig för att ta den lite längre rundan. Så han började traska iväg.
Då han gick där och funderade över saker som hade hänt dagen innan, och saker som skulle hända och en massa andra saker som man kan tänka på när man är ute och går en morgonpromenad den långa rundan, snubblade han över något och trillade omkull. Han blev så förvånad att han var uppe på benen innan han ens hade hunnit märka att han trillat.
"Vad var det", tänkte han och tittade på marken om där fanns en trädrot, en grop eller en sten som skulle varit det han snubblade på. Men inget fanns där. Bara en vanlig grusväg. "Lustigt!", tänkte Nalle. Han skakade på huvudet och gick vidare.
När han åter igen kommit in i sina funderingar som man kan fundera på när man är ute och går, bröts tankarna av vad det egentligen kunde varit han snubblade på. Ju mer Nalle tänkte på vad han hade snubblat på ju mer kände han att var något tungt på hans huvud. Nalle stannade till och plockade försiktigt av sig mössan för att se om det var en tallkotte eller något annat som fastnat på mössan då han föll.
Nalle hajade till och stirrade på en liten figur som satt på hans mössa. Den lilla figuren stirrade på Nalle och ingen av dem släppte blicken ifrån varandra. Men plötsligt flög den lilla figuren iväg och satte sig i en tall. Nalle var så häpen att han knappt kunde andas, sedan flög den lilla figuren iväg igen och då blev det fart på Nalle.
Tyko sov som skönast när Nalle smällde upp dörren till sovrummet. Han tittade yrvaket upp och gäspade gång på gång. "Vilket liv du för, så tidigt på morgonen", sa han och drog täcket över huvudet.
"Tidigt!", utbrast Nalle "Klockan är ju halv tolv, föresten så har jag något jag måste berätta", tillade Nalle som hade hoppat upp på skrivbordet och fått fram en bit papper för att genast skriva ner den spännande händelsen.
"Föresten", sa Nalle "När gick du och la dig igår kväll?"
"Halv tre", svarade Tyko "Jag satt uppe och spelade fia med knuff med Sally"
"Fia med knuff till halv tre, ni är inte kloka ni två"
Tyko gäspade igen och kliade sig i huvudet. Det där med att spela fia sent på kvällarna kanske inte var så bra idé trots allt. Men de ville båda prova hur det kändes dagen där på. Var man seg i hela kroppen som tuggummi eller var det bara något någon hade hittat på. Tyko tittade upp med trötta och rödsprängda ögon och undrade vad det var som Nalle skulle berätta.
Nalle la ner pennan och började berätta att han skulle ut och gå på morgonen. Tyko frågade genast om han gick den långa eller korta rundan, men det tyckte inte Nalle var visentligt. det tyckte däremot Tyko. Annars skulle han inte kunna se det framför sig. Det var den långa rundan som han skulle gå och när han gick där och funderade. Tyko avbröt honom igen.
Nu var frågan vad han hade tänkt på, men Nalle sa att det var lite av varje, det var inte viktigt i berättelsen. Det tyckte Tyko, så när Nalle hade berättat lite vad han funderade på, till exempel vad han skulle äta till middag försatte han att berätta att han hade gått där och sedan hade han snubblat.
"Snubbalde du?", frågade Tyko "På vaddå?"
"Det visste jag inte, det kunde jag inte se!", svarade Nalle "Men sedan efter ett tag märkte jag att det var något på min mössa"
"På din mössa!", upprepade Tyko
"Så jag tog ner mössan och tittade vad det var", sa Nalle och Tykos ögon spärrades upp.
"Det var en liten figur, sedan flög den!"
"Flög den?", frågade Tyko och hans ögon blev större och större.
"Ja, upp i en tall", svarade Nalle
"...upp i en tall", upprepade Tyko
"Sedan flög den!"
"Flög den igen?", frågade Tyko som var tvungen att blinka efter att han stirrat förvånat på Nalle. Nalle skakade på huvudet och sa att den flög igen. Tyko kliade sig i huvudet. Detta var ju helt otroligt. Han satt och funderade en stund sedan hade han räknat ut det.
"Det var den du snubblade över!", sa Tyko och började bädda sängen.
"Kan jag aldrig tro", svarade Nalle som precis skrivit klart sin lilla "kom i håg-lapp".
"Stackars den!", sa Tyko och sneglade på Nalle.
Nalle kunade ju inte rå för att figuren var där på marken, det förstod Tyko, men han ville bara retas.
Tyko tyckte att de skulle leta rätt på den lilla flygande figuren och bjuda hem honom på te. Nalle protesterade genast och Tyko undrade vad det var för fel på te, men det var inget fel på det. det var bara det att Nalle trodde att det var en "henne", en flicka. Sedan trodde han bestämt att det var en fjäril eller en fluga.
Tyko skrattade, "snubbla på en fluga, det var det bästa idag!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar