Nu vill jag inte ha katt...

..., fast det är ju väldigt ombytligt.

Igår smälte jag igen, japp, fluff hade krupit in under soffan och lillkissen busade utanför och stack in sina tassar. När lillkisse hade tröttnat och hittat på något annat tänkte fluff ta sig ut. Bara det att hon försökte ta sig ut där det var som trängst. Hon viftade med tassarna och stack ut nosen, sedan stack hon ut nosen i den hörnan där hon kom in, men hon kom inte ut. Allt jag såg var två framtassar och en liten nos. Vad jag såg och hörde sen var ett bedjande jamande. Hjälp mig!

Rå hit med en tass och hjälp mig, jag ryckte ut och lyfte på soffan och katten smet ut. Men jag ville inte ha en katt vid fem idag på morgonen eller inatt. När fluff for runt som en.. ja, en uppspelt katt som är på bushumör. Hon var uppe över allt där hon inte fick. Hittade en prydnadsfågel från en växt. Morrade på pappa när han skulle ta den. "Inte ta mitt byte!"

Jag vaknade av allt rassel vid femtiden. Fick tag på fågeln, satte tillbaka den, vips var den borta igen. Då tog jag med hela växten upp till mig och stängde in den, växten med prydnadsfågeln alltså för att poängtera att jag inte stängde in någon katt. Det går en liten stund till, DUNK! En cylindervas har gått i golvet. Tack och lov gick den inte sönder och katten fick den inte i huvudet. Ojoj, snälla låt oss sova lite till. Då när jag drog upp täcket igen tänkte jag, inte katt, inte katt som husdjur!

En sak till, lillkisse mådde illa, troligen hårbollar på g. Tvätta filt! (Ger inga detaljer, förstås ändå vad som hände på den filten). Inte katt, inte katt!

På morgonen sa jag hejdå till dem, för jag skulle hem till mig igen efter ett härligt påsklov, kliade dem under hakan och sa att jag tyckte så mycket om dem. Nu när jag sitter här kan jag inget annat säga än att jag saknar dem allt, de små liven. Tur att jag ska få umgås med dem nästa helg igen!

Ombytligt var det ja!