Fingjutning

I somras köpte jag en påse med finbetong och efter det har det blivit både det ena och det andra. Både lyckade saker och misslyckade saker. Ja, man måste våga testa för att se om det fungerar!

Så här kan det se ut i mitt kök när jag håller på. Hmm, ser ut som komockor, fräscht! =(

Men det gömmer sig något fint under, och hoppas att det blir fint me.

Under plasten hade jag byggt upp med en pappersboll. På plasten la jag den fina saken som jag ville göra en avgjutning av. Nämligen lönnlöv!! Det blev najs, men jag blev lite sur att det största lövet delade på sig.
Oj, det ljuset va visst helt slut...

Så ska det se ut!! =)
Här är en ljusram som jag gjöt i torsdags med hjälp av en plastfolieförpackning som jag delat på längden och lagt en påse över. Sen fick jag packa in betongen med hjälp av påsen för annars flöt betongen ut för mycket. Det blev lite najs det med! Jag gjorde två sådana.

Att se på stjärnorna

Den ädlaste konsten i Längtans hårda skola,

är att leva nu när längtan lever i det som ligger framför.

Det är alldeles för lätt att man seglar iväg i det man längtar efter att man glömmer att njuta av det man har just nu. Ibland kanske det är hur svårt som helst, för nuet är outhärdligt.

Vad vet jag, men hur som helst måste man hitta ljuspunkterna samtidigt som man ser framåt. Ungefär som att titta på stjärnorna samtidigt som jag vet att imorgon kommer gryningen.